Regeringen presenterade under torsdagen förslag på betydande förändringar av Sveriges grundlagar. Dessa förändringar omfattar medborgarskap, kampen mot organiserad brottslighet samt införande av ett grundlagsskydd för abort.
En av de mest centrala förändringarna innebär att det ska bli möjligt att återkalla svenskt medborgarskap från personer med dubbelt medborgarskap, särskilt om de har erhållit sin status genom oriktiga uppgifter, otillbörlig påverkan eller på annat sätt som strider mot gällande regler. Dessutom öppnar regeringen för att medborgarskap kan återkallas om gärningar bedöms allvarligt skada Sverige. Detta syftar till att skapa en tydligare rättslig ram än vad som finns idag.
Regeringen strävar också efter att kriminalisera deltagande i kriminella organisationer. Detta förslag, som tidigare lyftes av SD år 2014, kallas DIKO-lagstiftning (Deltagande i Kriminella Organisationer). Vid den tidpunkten var det övriga partier emot en sådan lagstiftning.
För att kriminaliseringen ska kunna genomföras föreslås ett undantag från den grundlagsstadgade föreningsfriheten. Detta skulle ge riksdagen möjlighet att införa lagar som förbjuder medlemskap, rekrytering och andra former av deltagande i organiserad brottslighet, liknande de lagar som redan finns för terrororganisationer.
En tredje del av reformpaketet är att rätten till abort ska skrivas in i grundlagen. Regeringen anser att detta markerar att aborträtten är en grundläggande fri- och rättighet. Samtidigt understryks att detaljer och begränsningar fortsatt kommer att regleras i vanlig lag, vilket innebär att det finns utrymme för framtida lagstiftning.
Processen för att ändra grundlagarna kräver att förslagen godkänns av riksdagen vid två tillfällen, med ett val emellan. Regeringen har som mål att få igenom paketet tidigt 2027, vilket innebär att det första beslutet måste fattas före valet 2026. Om riksdagen röstar ja till förändringarna vid båda tillfällena, träder den nya ordningen i kraft efter det andra beslutet.
