Enligt en ny rapport som tagits fram av Försvarsmakten i samarbete med Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, framkommer det att barn till invandrare har en avvikande inställning till värnplikt jämfört med sina svenska motsvarigheter. Studien, ledd av forskaren Peter Bäckström, undersöker för första gången betydelsen av social bakgrund för ungdomars vilja att genomföra värnplikt.
Rapporten bygger på data från cirka 500 000 värnpliktiga 18-åringar födda mellan åren 2000 och 2004. Dessa individer har fyllt i mönstringsunderlag som innehåller frågor om deras inställning till militär grundutbildning. Datan har även kopplats till registerinformation från Statistiska centralbyrån, SCB, som ger insikter om föräldrarnas socioekonomiska status och individernas migrationsbakgrund.
Resultaten visar att ungdomar vars föräldrar har högre utbildning och inkomster är något mer positiva till värnplikt än de vars föräldrar har lägre utbildning och inkomster. Trots detta är skillnaderna små. Mer påtagligt är att ungdomar födda i Sverige men med utlandsfödda föräldrar är mer tveksamma till att ta på sig värnplikt. Denna avvikelse kan inte enbart förklaras av socioekonomiska faktorer, enligt Bäckström.
”Det är viktigt att understryka att inställningen bland utlandsfödda ungdomar till att göra lumpen är mer eller mindre densamma som hos ungdomar med svenskfödda föräldrar. Det finns stora skillnader inom gruppen med utländsk bakgrund,” förklarar Bäckström. Han efterlyser mer samhällsvetenskaplig forskning för att förstå dessa skillnader bättre.
Bäckström påpekar att Försvarsmakten, Plikt- och prövningsverket samt den svenska skolan bör överväga att tidigt nå ut till unga med utländsk bakgrund och öka deras tillgång till försvarets verksamheter. Han nämner att det från höstterminen 2025 finns nya möjligheter i gymnasieskolan där totalförsvarskunskap blir en obligatorisk del av samhällskunskapsämnet.
Statsvetaren och journalisten Carolin Dahlman har reagerat på dessa siffror och noterar att detta inte är första gången en högre motvilja bland personer med invandrarbakgrund har observerats. Hon menar att låga krav och brist på anpassning till det svenska samhället kan ha bidragit till detta. Många första generationens invandrare har inte fått tillgång till arbete eller lärt sig svenska, vilket påverkar deras barn negativt.
Dahlman framhäver också att västermedier och politiker ofta hävdar att svenskar behandlar utlandsfödda dåligt, vilket skapar en känsla av diskriminering bland invandrare. Hon varnar för att denna uppfattning kan leda till en farlig utveckling där unga anklagar det svenska samhället. Enligt Dahlman har Sverige generöst erbjudit stöd och möjligheter, vilket står i kontrast till uppfattningen om att landet skulle vara rasistiskt.
