Föräldrar ratar Netflix och skärmar för 90-talets barndom – en trend som växer
Nu växer en stark rörelse bland svenska föräldrar som vill ge sina barn en äkta ”90-talsbarndom”. Istället för att låta barn spendera timmar framför Netflix och digitala skärmar väljer allt fler att återinföra kassettband, serietidningar och den klassiska hemtelefonen hemma. Trenden sprider sig snabbt och påverkar vardagen för tusentals familjer i hela Sverige.
De senaste uppgifterna visar att föräldrar i allt större utsträckning uppmuntrar sina barn att cykla hem till kompisar och ringa på dörren i stället för att kommunicera digitalt. Detta sker samtidigt som bekymren växer kring barns ökade skärmtid och brist på fysisk aktivitet.
Varför väntar föräldrar tillbaka till 90-talet?
Flera experter och föräldrar bakom denna trend pekar på att den digitala överexponeringen har skapat oro för barns sociala utveckling och psykiska hälsa. De menar att det analoga och socialt aktiva livet som var vanligt under 90-talet ger barn möjlighet att lära sig grundläggande värderingar och ha roligt utan ständig uppkoppling.
”Vi vill att våra barn ska uppleva den spontanitet och närhet som vi själva hade som barn, utan digitala störningar”, säger Anna Larsson, en av många föräldrar i Stockholm som valt att byta ut familjens smarta enheter mot klassiska 90-talsprylar.
Hemtelefonen gör comeback – en symbol för nostalgi och trygghet
En särskilt tydlig nyckel i 90-talsdrömmen är hemtelefonen, som många familjer återinstallerar. Denna gamla trotjänare ses inte bara som en nostalgisk pryl, utan också som ett verktyg som uppmuntrar barnen att kommunicera på nya (eller snarare gamla) sätt.
Föräldrar rapporterar en klar minskning av skärmtiden sedan kassettband och serietidningar åter blivit en del av hemma-miljön. Att ge barnen möjligheten att lyssna på musik på kassett, eller bläddra i serietidningar, skapar också en mer begränsad och tidlös underhållning jämfört med den snabba digitala konsumtionen.
Så påverkas barnen – och varför sker förändringen just nu?
Det är tydligt att en ökad medvetenhet om digitalt överberoende och psykisk ohälsa hos unga driver föräldrar att söka efter alternativ. Sverige, som länge haft höga siffror för skärmtid bland barn, ser nu en stark vilja att gå emot den trenden.
Experter inom barnpsykologi menar att mer fysisk aktivitet och direkt social interaktion är avgörande för barns utveckling och välmående, något som denna 90-talsrörelse aktivt främjar.
”Barn behöver aktiva och kreativa miljöer där skärmar inte styr hela livet”, säger psykolog Emma Nilsson i Göteborg. ”När föräldrar återigen väljer cykelturer och analog lek hjälper de barnen att skapa starkare sociala band och ökad trygghet.”
Vad händer framöver?
Allt fler familjer i Sverige väntas följa denna trend under året och efterfrågan på analoga produkter som kassettband och serietidningar ökar markant. Digitala vardagsvanor hos barn kan komma att förändras snabbt nu när intresset för den gamla tidens barndomstillsyn fångar allt fler föräldrar.
En fortsatt utveckling väntas också inom skolor och fritidsverksamheter där analoga verktyg kan integreras i barnens vardag för en mer balanserad barndom.
Föräldrar uppmanas att följa med i denna trend för att ge sina barn en trygg, kreativ och mindre digitalt styrd barndom – en ny vår för 90-talets värderingar och leksätt.
