I Sverige står många kommuner inför en ekonomisk utmaning där antalet skattebetalare är färre än de som inte arbetar. Detta skapar en situation där en minoritet finansierar de offentliga verksamheterna, vilket kan leda till allvarliga konsekvenser för kommunernas ekonomi.
Enligt Svenskt näringsliv visar siffror att i 230 av landets 290 kommuner är antalet personer som är sysselsatta färre än antalet unga och äldre som är beroende av stöd. Endast en femtedel av kommunerna har fler personer i åldern 20-64 år som arbetar än de som behöver försörjas.
Katarina Wagman på Ekonomifakta varnar för att det i många kommuner är en minoritet som betalar skatter och arbetsgivaravgifter, vilket finansierar viktiga samhällsfunktioner som skola och vård. Detta kan, om situationen inte förändras, leda till en ekonomisk kris för flera kommuner, särskilt de mindre.
Bakom detta problem ligger en åldrande befolkning, låga födelsetal och minskad arbetskraftsinvandring, vilket har resulterat i en ökad arbetslöshet. Ekonomifakta identifierar fyra potentiella lösningar: minskad arbetslöshet, ökade födelsetal, arbetskraftsinvandring och ökad produktivitet. ”För att förbättra situationen behöver både äldre arbeta längre och fler unga komma in på arbetsmarknaden,” säger Wagman.
En annan aspekt av denna situation är att arbetslösheten delvis är ett importerat problem. Trots tidigare påståenden om att invandrare skulle kunna rädda välfärden, visar verkligheten att det har blivit tvärtom. Det finns cirka 780 000 personer i arbetsför ålder som utgör det så kallade outnyttjade arbetskraftsutbudet, vilket inkluderar både arbetslösa och undersysselsatta.
För att hantera den demografiska utmaningen och stärka kommunernas ekonomi är det avgörande att bättre utnyttja den befintliga arbetskraften, enligt Ekonomifakta.
