Bolagsiseringen av offentliga hälsocentraler skapar kraftigt underskott
Ny rapport från bolagsstyrelsen visar ett beräknat underskott på 176 miljoner kronor för 2026, till följd av SD och Moderaternas beslut att bolagisera de offentliga hälsocentralerna. Den ekonomiska effekten är nu tydligt synlig och väcker oro inför kommande budgetförhandlingar.
Inför styrelsemötet i november presenteras siffror som visar ett betydande ekonomiskt gap i hälsocentralernas förvaltning under det kommande året. Beslutet att överföra offentliga hälsocentraler till bolagsform som togs av Sverigedemokraterna och Moderaterna har fått omedelbara betydande konsekvenser.
Så påverkas vården och skattebetalarnas plånbok
Det planerade underskottet på 176 miljoner kronor kommer att påverka verksamhetens möjligheter att upprätthålla kvalitet och service i vården. För många patienter kan detta innebära längre väntetider och sämre tillgång till vård.
Ekonomer och vårdsamma experter varnar för att bolagsiseringen, trots intentioner om effektivisering, har lett till ökade kostnader som inte täcks av nuvarande finansiering. Detta resulterar i nya ekonomiska utmaningar för regionens sjukvårdssystem.
Beslutet har redan börjat rita om kartan för hur offentlig sjukvård ska finansieras och organiseras i Sverige. Flera aktörer efterlyser nu en fördjupad analys och snabb åtgärd för att undvika att situationen förvärras ytterligare.
Vad händer nu?
Vid bolagsstyrelsens möte i november kommer strategier för att hantera underskottet att diskuteras. Politiska och ekonomiska lösningar behöver hittas snabbt för att säkra vårdens stabilitet och undvika drastiska nedskärningar.
Följ utvecklingen noga, då detta påverkar både personal inom hälsocentralerna och alla som är beroende av offentlig vård i Sverige. Misslyckas man med att vända underskottet riskerar det negativa effekter för hela vårdkedjan nationellt.
