Socialstyrelsen vill stärka vården med unga och tidigare vårdanställda vid kris
Socialstyrelsen har nyligen lämnat ett förslag som kan förändra hur Sverige hanterar hälso- och sjukvården vid krig och allvarliga kriser. Myndigheten vill att unga som genomgått mönstring samt vårdutbildade som lämnat sina yrken snabbare ska kunna återaktiveras för att stödja och avlasta sjukvården.
Förslaget är ett svar på de ökade krisberedskapsbehoven i en tid med global osäkerhet där risken för konflikt och annan allvarlig påfrestning på samhällets resurser är hög. Genom att mobilisera tidigare utbildad personal kan sjukvården få ett avgörande extra stöd när kapaciteten hotas att bli överbelastad.
Varför är detta viktigt just nu?
Socialstyrelsen förutser att sjukvårdens primära personalstyrka kan komma att utsättas för extrem belastning vid en krigssituation, och menar att hela samhället måste bidra för att vården ska kunna fungera. Eftersom unga som mönstrat redan har grundläggande militär och krisberedskapserfarenhet anser myndigheten att de snabbt kan tränas upp för att bistå inom vården.
”Det handlar om att använda tillgängliga resurser effektivt för att garantera livsviktig vård även under extraordinära förhållanden,” säger en representant för Socialstyrelsen.
Vilka berörs och vad händer härnäst?
Rekommendationerna innebär att personer som tidigare lämnat vårdyrken kan kallas tillbaka och att unga med mönstringserfarenhet bereds möjligheter att utbildas inom sjukvård och stödinsatser. Exakt hur och när detta kan ske bereds just nu i samarbete mellan myndigheter och vårdinstitutioner.
Det är fortfarande oklart hur snabbt lagstiftning och rutiner kan ändras, men Socialstyrelsen betonar att beredskapen måste skärpas nu för att inte riskera brister vid en eventuell krissituation. Flera myndigheter inklusive Försvarsmakten och Socialdepartementet väntas följa upp med detaljerade planer.
En nödvändig satsning för Sverige
Med tanke på den försämrade säkerhetssituationen internationellt är det avgörande att Sverige rustar sin civila beredskap. Socialstyrelsens förslag pekar på en växande insikt om hur sjukvården måste tänka i nya banor – att utnyttja alla kompetenser för att klara stark press.
Detta är nu en fråga som inte bara berör vårdens inre system utan hela samhällets beredskap för kriser. Att kunna kalla in tidigare vårdanställda och unga med grundläggande krisberedskap kan bli skillnaden mellan liv och död när landet utsätts för allvarlig påfrestning.
Fler detaljer väntas inom kort när regeringskansliet, Socialstyrelsen och ansvariga myndigheter tydligare klargör hur dessa krisåtgärder ska implementeras och vilka grupper som omfattas.
