LONDON. Drygt 150 000 kinesiska studenter är inskrivna vid brittiska universitet. Många av dem utsätts för press att spionera på sina klasskamrater, och forskning om tvingat arbete i Kina har hindrats. Varför tillåts Peking påverka den brittiska akademiska friheten?
Lyndon Li är en modig man som en gång bodde i Hongkong, men som fick asyl i Storbritannien för några år sedan. I helgen delade han med sig av sina erfarenheter i en intervju med tidningen The Times. Han berättade att han blivit övervakad av det kinesiska kommunistpartiet under sin tid som studerande vid Yorks universitet. Redan under sin första termin blev han konfronterad av andra kinesiska studenter som ställde frågor och ”förhörde” honom. ”Jag insåg att brittiska universitetscampus inte var säkra för kinesiska dissidenter”, säger han.
Li är inte ensam om sina obehagliga upplevelser, även om få har talat så öppet om dem. En rapport från organisationen UK-China Transparency visar att kinesiska studenter i Storbritannien pressas att övervaka och rapportera om aktiviteter på campus. Denna typ av politiska påtryckningar, som tidigare begränsades till Kina, förekommer nu även vid brittiska lärosäten och beskrivs som ett ”transnationellt förtryck”. Det skapar en atmosfär av rädsla och undergräver akademisk frihet.
Forskare och lärare har känt sig tvingade att anpassa eller till och med ta bort undervisningsinnehåll som skulle kunna kränka nationalistiska kinesiska studenter och finansiärer. För Laura Murphy, professor i mänskliga rättigheter vid Sheffield Hallam University, gick det längre. Hennes forskning om modernt tvångsarbete i Kina, som universitetet tidigare stöttat, stoppades plötsligt under sommaren. Interna dokument som The Times tagit del av tyder på att universitetets ledning diskuterade hennes forskning med Kinas departement för statssäkerhet.
Frågan som många ställer sig är varför brittiska universitet censurerar sig själva och tillåter övervakning av studenter. En möjlig förklaring är de ekonomiska incitamenten. Brittisk högre utbildning finansieras genom donationer, skatteintäkter och avgifter som betalas av studenterna. Många universitet har ekonomiska svårigheter, där 40 procent går med underskott och flera är djupt skuldsatta.
För att förbättra sin ekonomi har många institutioner ökat antalet internationella studenter, som är villiga att betala högre avgifter. Kinesiska studenter har en central roll här och bidrar med omkring 2,3 miljarder pund, motsvarande 31 miljarder svenska kronor, i studieavgifter varje år. Sheffield Hallam University har förnekat att deras beslut om att stoppa forskning beror på kommersiella intressen. Brittisk polis utreder nu om universitetet har brutit mot nationella säkerhetslagar.
Många av de kinesiska studenterna som studerar i Storbritannien kommer att återvända till Kina med sina brittiska examina. Deras val att studera här grundar sig delvis på brittiska universitets goda rykte, som i sin tur är kopplat till akademisk frihet och självständighet.
