Ryssland har misslyckats med sina strider och försöker nu vinna kriget genom förhandlingar. Det är den centrala poängen i det senaste utspelet som ledde till ett möte mellan USA och Ukraina, enligt militäranalytikern Johan Norberg på FOI. Norberg menar att Ryssland önskar nå en överenskommelse med USA, varefter Ukraina och Europa ska anpassa sig.
Norberg ser mötet i Genève, som inleddes i söndags, som ett nytt försök från Ryssland att pröva sina möjligheter. ”Det känns som man har inlett en förhandlingsrunda för att se vart det leder. Inget har förändrats av substans, eftersom Ryssland fortfarande presenterar samma maximalistiska krav som tidigare”, säger han. Dessa krav innebär i praktiken att Ukraina skulle upphöra att vara en självständig stat.
Putin vill framställa sig som en världsledare och delta i toppmöten, men Norberg är tveksam till att dessa nya förhandlingar kommer att leda till något konkret. För att det ska ske krävs det att Putin och den ukrainske presidenten Zelenskyj träffas som jämbördiga parter, något Putin är motvillig till. Istället föredrar han att förhandla med USA och tvinga Ukraina och EU att följa efter.
Norberg varnar för att det finns risker i det 28-punktsavtal som Ryssland föreslår. Inför förhandlingsutspelen har Ryssland även lyckats skapa en falsk bild av att deras seger i kriget är oundviklig, ett budskap som sprids av ryska myndigheter och via sociala medier till väst. ”Det narrativet har fått fäste”, påpekar Norberg. ”Men faktum är att kriget går trögt för Ryssland. De har hållit på i tre och ett halvt år och står fortfarande i Donbass. Det rör sig framåt, men väldigt långsamt och med höga förluster”, tillägger han.
Det finns en oro för att väst kan gå på den ryska propagandan och ge vika i förhandlingarna. ”Det är just det Ryssland vill uppnå, att vi ska tänka att det är bättre att rädda det som kan räddas. Det är upp till oss att avgöra om vi går på det eller inte. Men om vi ger dem den segern är jag rädd att vi bäddar för nästa ryska krig. Ryssland inser helt enkelt att krig fungerar”, säger Norberg.
Han kommer att noga bevaka vad som sägs i avtalet gällande säkerhetsgarantier för Ukraina samt storleken på landets armé, som Ryssland vill halvera till 600 000 man. ”Ukrainas säkerhet kommer i första hand att bero på den egna armén”, konstaterar han. Hur värdefulla säkerhetsgarantierna är återstår att se, då både Ryssland och USA tidigare har gett garantier som inte har visat sig vara värda något.
När Ukraina avvecklade sina kärnvapen lovade Ryssland att inte anfalla, och USA lovade att försvara landet. De senaste förhandlingarna i Genève beskrivs som konstruktiva, och efteråt höll USA och Ukraina en gemensam presskonferens där de meddelade att ett nytt ramverk för ett fredsavtal har satts på plats, och att Ukrainas suveränitet som stat ”fullt ut ska respekteras”.
Vilka konkreta förändringar som gjorts i 28-punktsplanen har dock ännu inte klargjorts, förutom att den tyske utrikesministern Johann Wadephul i en radiointervju på måndagen meddelade att alla frågor rörande NATO har lyfts ut ur den. Flera punkter i den rysk-amerikanska planen reglerade Ukrainas relation till NATO, där man bland annat krävde att landet skulle stå utanför försvarsalliansen, inte tillåta utländsk trupp eller baser på sin mark, samt att neutralitet skulle skrivas in i dess konstitution. Att detta har tagits bort beskriver Wadephul som ”en avgörande framgång” för de europeiska länderna.
EU har hela tiden hävdat att det är upp till NATO och Ukraina att besluta om medlemskap, inte Ryssland. Under måndagen fortsatte arbetet med ”ramverket för fred” för att nå ett resultat före den deadline som USA:s president Donald Trump har satt till torsdag.
