Regeringen har beslutat att sänka matmomsen, vilket väcker frågor om huruvida detta är en klok åtgärd, särskilt i en tid då försvarskostnaderna fyrdubblas. Vice riksbankschefen Anna Seim varnade nyligen för att den sänkta matmomsen kan resultera i permanent högre matpriser.
Denna skattesänkning är inte den enda som har fått kritik. Under de senaste fyra budgetarna har regeringen sänkt flera skatter, vilket bidragit till ett växande budgetunderskott. Enligt Elisabeth Svantesson, finansminister, uppskattas underskottet till 363 miljarder kronor mellan 2023 och 2026, jämfört med överskott under de föregående mandatperioderna.
Finansministern förklarade att sänkta skatter kan stimulera ekonomin i en lågkonjunktur, men kritiker påpekar att det saknas ett fokuserat tillväxtperspektiv i regeringens åtgärder. Sänkningen av matmomsen kan ha begränsade effekter på efterfrågan, eftersom de som har högre inkomster tenderar att spendera mer på mat utan att nödvändigtvis öka sin konsumtion.
Det är värt att notera att de som verkligen skulle behöva en ekonomisk stimulans är de med lägre inkomster. Istället för att sänka matmomsen skulle regeringen kunna överväga att höja bostadsbidragen för att uppmuntra mer konsumtion bland dem som har ont om marginaler.
Regeringens jobbskatteavdrag har, å sin sida, visat sig bidra till ökad efterfrågan och stärka incitamenten för arbete. Däremot har sänkningen av skatten på diesel och bensin, som var en av de första budgetens huvudpunkter, kritiserats för att främja ökat bilkörande och bromsa övergången till elbilar.
Den nuvarande situationen med kraftigt ökade försvarsanslag, där Sverige planerar att öka sina utgifter till 5 procent av BNP, ställer ytterligare krav på budgeten. Vi har länge levt under relativt goda förhållanden, men nu är världen mer osäker, vilket kräver större gemensamma åtaganden.
Det är viktigt att vi inte bara lånar för att täcka underskottet, utan också förbereder oss för en tid av återbetalning. En återställning av matmomsen till den tidigare nivån på 12 procent är planerad till 2028, men det finns förslag på att höja den till enhetlig 25 procent, vilket skulle effektivisera skattesystemet.
Att sänka skatter på arbete är avgörande för att främja jobb och tillväxt, och det är viktigt att hålla fast vid en strategi som ger långsiktiga resultat för det svenska samhället.
